Hur en slipsten ska dras

 
Det blev inte så mycket med det där fintandet. Behövdes inte utan det blev lite gullande istället. För yoga måste väl ändå klassas som gullande? Speciellt med madamen som alltid vill vara med. Så till den milda grad att man får välta av henne från mattan eller anpassa alla moves till att det ligger en stor pälsboll mitt på mattan. Ett annat trick hon kör är att sätta sig framför en när man sitter på mattan och försöker snappla av. Då sitter hon så nära och blänger på en att man till slut ger upp och klappar henne. Hon vet hur en slipsten ska dras den där.
En långpromenad i skogen med bästa kompisarrna efter det så är gullandet med eventuella åkommor komplett.
 
Tror ni jag blev glad när jag vaknade på söndagen och bara behövde harkla mig för att vara i fas?! Bara att hoppa i löparkläderna och dra en repa. Planen för dagen var att köra lite längre och det blev det. Sådär så man får ont i höfterna efter halva rundan och får skavsår av underkläderna. Ni vet sådana där härliga som gör att man drar av en aria i duschen när det grymma, hårda vattnet slåt emot. En sådan runda blev det och ack vad jag har saknat det!
Inte just att få ont i höfterna men det har med att göra att jag sjunker ner i hållningen när jag blir trött. Bara att brösta upp sig med andra ord.
Alla de där krämporna varierar ju när de kommer. Ibland är det när jag sprungit på i 15 km, ibland efter 20. Så var inte fallet denna gång. Får helt enkelt jobba vidare på det där. Hur som helst kändes det lite som att vara back on track.
 
 

Bubblor och nötter

 
För ett år sedan bestämde jag mig för att ge Yoga ett försök och vad passar väl bättre den här tiden på året än hot yoga för en som fryser konstant från september till maj?

Det tog ett par gånger innan jag kom in i det men sedan var jag helt frälst. Det var ju som jag helt plötsligt fick ett gemensamt språk med kroppen och förstod signalerna den kommunicerar med. Det var en riktigt häftig upplevelse! När det var dags att anmäla sig till en ny omgång föll valet på Yoga basic för att få med allt och lära sig från grunden. Jag vill att läraren petar så jag får rätt vinkel på foten, vrider mig riktigt och inte fuskar i något.

Första lektionen berättade läraren om upplägget och introducerade oss till kursen. Sedan satt vi lite, andades lite, låg lite och stod lite. Sträckte och vred på ryggen gjorde vi också för all del. Jag tror inte jag fick upp pulsen nämnvärt en enda gång. Lugnet som infann sig var desto större. Som en slags bubbla man vill fortsätta sväva runt i utan att bli kontaktad från omvärlden. Bara flyta runt i, dricka te och käka nötter.

När jag dagen efter sträcker mig efter skålen högst upp i skåpet och känner av träningsvärk mellan skulderbladen blir jag helt förbluffad. Hur har jag lyckats få den, har ju knappt ansträngt mig? Jag har ju bara suttit lite och andats lite.

Maxad söndagsåkning

 

När jag är ledig tränar jag alltid det första på morgonen. Det gjorde att hela semestern i somras blev som ett enda träningsläger. Jag fick ju in varenda träningspass som var planerat! För om man ska göra en massa andra saker först tenderar träning att hamna i skymundan när det ena efter det andra kommer i vägen. Till slut sitter man där och det är dags att gå och lägga sig.

Idag skulle jag göra ett undantag eftersom lillgrabben fyller år. Ville inte missa uppvaktningen för att jag satt och svettades på cykeln istället. Det blev en gemensam frukost i morgonrocken och det händer ungefär lika ofta som Fantomen går klädd som en vanlig man. Kändes som en bra prioritering, cykeln finns ju kvar.

Dagen satte igång, ärenden skulle fixas, planer gjordes, planer skrotades och nya uppdrag dök upp. Precis som det brukar göra. Tillslut satt jag i bilen med huvudvärk på eftermiddagen och såg mitt cykelpass flyga sin kos. Fasen, en hel ledig dag och jag får inte till träningen! Även om jag har träningsvärk att vårda sedan intervallerna i fredags kan man ju inte skylla på det hur länge som helst. Och det går ju alltid att skaffa sig ny i cykelmusklerna!

Väl hemma, mycket senare än planerat, var matlagningen redan igång. Rekade snabbt i köket, för visst skulle det dröja över en halvtimme innan maten är klar? Svidade snabbt om och hoppade upp på cykeln, här gäller det att ta tillvara varenda minut. Lite fusk blir det ju när man har tänkt ta ett längre pass men helt plötsligt bara har 30 minuter att göra underverk på. Då får man helt enkelt göra det bästa av det och inte sitta och söndagsåka.

Efteråt vinglade jag av cykeln och stapplade hjälpligt bort till duschen. För inte blev det något söndagsåkande av, snarare ett par ursinniga minuter som visste var de tog. En halvtimme är bra mycket bättre än inget!