Hur en slipsten ska dras

 
Det blev inte så mycket med det där fintandet. Behövdes inte utan det blev lite gullande istället. För yoga måste väl ändå klassas som gullande? Speciellt med madamen som alltid vill vara med. Så till den milda grad att man får välta av henne från mattan eller anpassa alla moves till att det ligger en stor pälsboll mitt på mattan. Ett annat trick hon kör är att sätta sig framför en när man sitter på mattan och försöker snappla av. Då sitter hon så nära och blänger på en att man till slut ger upp och klappar henne. Hon vet hur en slipsten ska dras den där.
En långpromenad i skogen med bästa kompisarrna efter det så är gullandet med eventuella åkommor komplett.
 
Tror ni jag blev glad när jag vaknade på söndagen och bara behövde harkla mig för att vara i fas?! Bara att hoppa i löparkläderna och dra en repa. Planen för dagen var att köra lite längre och det blev det. Sådär så man får ont i höfterna efter halva rundan och får skavsår av underkläderna. Ni vet sådana där härliga som gör att man drar av en aria i duschen när det grymma, hårda vattnet slåt emot. En sådan runda blev det och ack vad jag har saknat det!
Inte just att få ont i höfterna men det har med att göra att jag sjunker ner i hållningen när jag blir trött. Bara att brösta upp sig med andra ord.
Alla de där krämporna varierar ju när de kommer. Ibland är det när jag sprungit på i 15 km, ibland efter 20. Så var inte fallet denna gång. Får helt enkelt jobba vidare på det där. Hur som helst kändes det lite som att vara back on track.
 
 

Kommentera här: