En bra trend

Planen för dagens runda var att dra iväg till Sandsjöbacka naturreservat med madamen. När solen lös från en klarblå himmel och snön låg som ett tunt täcke hade jag inga problem att föreställa mig hur jag med mina blankslitna löpardojor skulle fara runt som en vante ute i spenaten bland rötter och buskar. Madamen är det bra fart på och hon hade säkert ställt upp som draghund i en sådan situation.
Man är ju inte värre än att man kan ändra sig och vi satsade på en asfaltsrunda istället, bara för att vara på den säkra sidan.
När jag springer med madamen har jag ofta inte tid över att tänka på min egen teknik eftersom allt fokus ligger på att vara beredd på damens alla infall. Har alltid tänkt att bara jag har tålamod och fortsätter ha med henne ut ska det säkert rätta till sig tillslut och hon förstår vad som förväntas av henne på rundorna.
Ta mig tusan om hon inte börjar fatta galoppen nu!
Vi hade en riktigt härlig runda tillsammans i solskenet. Sida vid sida susade vi fram och bara njöt.
Jag förlåter henne alla tio gångerna hon tvärstannade utan förvarning för att pinka, alla gånger hon drog järnet ner i den snöklädda slänten bredvid cykelbanan för att undersöka lite och fick en slirande matte med sig på köpet. Vi jobbar med koppel alltså. Ganska kort.
Hon är också förlåten för att hon sprang så nära mig att hon stötte till mina ben med följden att jag höll på att trassla in benen i varandra och stupa raklång.
Det här kommer bli riktigt bra!
 

Kommentarer:

1 Hanna Karlsson:

Vad roligt att det börjar gå bättre! :-)

Svar: Verkligen, jag är alldeles salig! :-)
Lillian

Kommentera här: